Åhh vad jag är avundsjuk på de föräldrar som ha småbarn som sover hela nätter. Jag skulle ge massor för en hel natt för tillfället.

Vincent ha inte sovit hela nätter så värst ofta och en bra natt är om man bara behöver stoppa i nappen ett par gånger.

Vi hade ett bra flyt för ett tag sedan och jag trodde att trenden skulle vända, men inte. De senaste nätterna ha varit asjobbiga, han vaknar inte direkt utan ligger och snurrar och gnäller massor så att ha honom i sängen gick inte. Han har ju sovit inne hos oss i sin resesäng i 2 veckor så jag vaknar direkt av gnället. Jag har med anda ord sovit som en kratta och tålamodet är i botten.

I natt fick han sova i sin egen säng i sitt rum och så la vi ut en madrass på golvet som vi kunde ligga på. J var inne en gång och sen gick jaginte när han vaknade vid 12 typ. Han somnade om ganska fort och jag somnade med och vi vaknade halv 5. Jag hade då så ont i min ena axel, madrassen är ganska tunn, och var alldeles snurrig. I hopp om att få sova lite till så gick vi in och la oss i vär säng, men inte vill ehan sova och det hela resulterade bara i att jag blev arg. När J gick upp med honom vid 5 kunde jag ha sovit vidare men jag var så sur och arg att det inte gick. Bara att åg upp och leva på kaffe denna dag. 

I kväll kom jag på vad det är som krånglar för honom, en tand är på väg upp, så det är inte konstigt att han är gnällig på nätterna.

En annan som är gnällig är tydligen jag... om jag får säga det själv. Jaja det blir väl bättre nån gång.

Vi dessa tillfällen ha jag något svårt att förstå att jag vill ha 4 barn, fast det ba överväger helt klart och det går ju iten en timme utan att man blir helt vam inombords när man ser honom.