Så var det dags igen

Det är med skräckblandad förtjusning som nummer 3 väntas. Känns helt underbart, men samtidigt så himla läskigt. Min stora vånda är hur den lilla krabaten ska komma ut men det är ju ett senare problem för än är det långt kvar dig då jag bara är i vecka 10. Precis som tidigare gånger växer min mage så det knakar och jag har redan en kula på magen. Det är lite mycket i mitt liv för tillfället och jag känner att jag inte orkar tänka på att försöka dölja magen utan att istället glädjas åt att den finns där.
Att vara gravid är jag inget bra på och foglossningen har redan gjort sin entré.

Dagens fråga från ett barn på dagis när jag hämtade Vincent och Emilia:
Barnet: Varför är du lite tjock?
Jag: Vad tror du det beror på?
Barnet: Jag tror du har en bebis i magen
Jag: Det är helt rätt

Tror inte mina egna barn hörde på, för jag hade inte tänkt att berätta för dem riktigt än.


Ett litet tag fanns det snö

Det kom snö i helgen, men nu är den snart borta känns det som. En liten stund fick i alla fall pulkorna komma fram och det gillades av båda barnen.




Vilken resa!

Åkte ner till mamma i onsdags och hade tänkt mig en lugn resa med ett par dagar att vila upp sig på och umgås med mamma. Båtresan gick bra, men sen hann jag bara köra 7 mil av de totala 25 innan jag körde på kanten på en refug och fick punktering. Den första tanken var att sätta på reservdäcket och fortsätta, men tydligen hade plockat ur domkraften så det var bara att ringa Assistanskåren. Killen som kom och hämtade mig upplyste mig om att däcket som vi har, ett 80 km reservdäck, håller inte så länge utan ungefär 4-5 mil. Han föreslog att jag skulle stanna i Kalmar under natten, laga däcket dagen efter och sen köra vidare. Detta var inget alternativ för mig då jag skulle köra mamma till Lund kl 8 dagen efter. Han ringde då en vän som öppnade sin hyrbilsfirma och jag fick en bil och kunde köra vidare, medan han lämnade av min bil vid en verkstad. En timme efter punkteringen var jag på väg igen så jag blev inte jättesen till mamma. Verkstaden ringde jag dagen efter som lovade att fixa ett nytt däck till mig tills jag kom igen på fredagen. Billgt och bra, inte direkt.

Vistelse hos mamma var annars lugn och jag fick i alla fall sova en natt utan väckarklocka.

Igår var det då dags att be ge sig mot båten igen. Vädret var kanonfint sol och klarblå himmel. Resan till Kalmar gick hur bra som helst och i god tid lämnade jag in hyrbilen. Ringde en taxi för att ta mig vidare, växeln hade stora problem att veta var jag var och naturligtvis körde taxin till fel plats. Chaffisen hade ingen riktig koll på vart jag skulle och verkade inte ha GPS heller, men jag kom i alla fall fram till verkstaden och kunde hämta ut min bil. Eftersom jag hade gott om tid så blev det en liten tripp till Ikea. Jag strövade runt i lugn och ro utan tidspress och när jag kände mig redo att åka gick jag ut. Döm om min förvåning att det fina vädret hade förbytts mot snöstorm. Det blev en sakta resa mot båten då väglaget inte var det bästa. Jag kände på mig att båtresan inte skulle bli någon rolig en och förberedde mig på det. Jag tror det är den värsta båtresan jag gjort, blåste 19-23 m/s, och jag kunde inte slappna av ett dugg. Efter en riktigt gungig färd väntade bara de sista 2 milen innan jag var hemma och denna natt var de glashala och det blåste en hel del, så det var inte att slappna av nu heller. Väl hemma stupade jag i säng och var väldigt glad att äntligen vara hemma igen.

Imorse väckte Vincent mig med orden: "Vad jag har saknat dig, mamma!"

 
Hyrbilen var inte så dum den


Vad är det med mig och overaller?

Jaha då var det dags igen. Inte heller denna vinter gick utan en reklamation av en overall. Pratade med företaget som vi har beställt den av och sa att dragkejdan har gått sönder efter 1 tvätt. Hon var mycket förvånad eftersom hon aldrig varit med om detta innan. Det var inga problem med att reklamera utan vi skickar tillbaka den så skickar de en ny. Känner mig lite lätt uppgiven, vill ju inte riktigt vara med om förra årets reklamationshistoria, 4 stycken overaller.

Imorgon är det dags för lilltjejen att börja dagis, känns nervöst. Hon är ju så liten känns det som. Skönt att Jocke tar inskolningen denna gång för hon är ganska mammig.


Äter yoggi själv


Stor tjej nu som ska gå på dagis


Veckan som gått

Trots att man är ledig så är det fullt upp. Känns lite jobbigt att behöva gå tillbaka till jobbet på måndag, men då börjar vardagen igen.

Vi firade nyår med Annelie, Jocke, Stella och Dante och det var riktigt mysigt med mannen som stod för den underbara menyn, räksoppa, oxfilé med pepparsås och till efterrätt hemmagjord sorbe från glassmaskinen Jocke fick i julklapp. Himmelskt gott.




Nu i veckan har jag och barnen varit på myllan en del, hunnit med en sväng på stan med Annelie och Stella utan barn, mumsat lite tårta och myst med familjen.




Vincent har sedan vi kom hem från Stockholm haft kalsonger när vi är hemma och det går jättebra, en olycka bara, och att kissa på pottan är inget problem. Det går framåt.

Ikväll är Jocke på bal och Vincent hos Helena och Peter. Det är bara Emilia och jag hemma och lilltjejen har nästan 40-graders feber och somnade som sött kvart över 6, så nu sitter jag här själv och ska gå igenom lite foto som ska skickas för framkallning.