Midsommar
I övrigt händer det en väldig massa som till exempel att vi ska flytta. Huset ska säljas så det är lite som ska fixas under sommaren. Vi har bestämt dagis där barnen ska börja i slutet på september. Det är lite läskigt och det blir nog intensivt i augusti/september. Jag är ju beräknad till den 28 augusti och vi har tillträde till lägenheten den 1 september, men flytten bär inte av förrän bebis har kommit ut.
Mycket, mycket, mycket
Det känns som det är lite mycket för tillfället och jag hinner inte riktigt ta igen mig. Foglossningen är som vanligt, men jag har börjat få ganska mycket sammandragningar och det är väl ett sätt för kroppen att säga till att lugna ner mig.
Förra veckan åkte jag och syster och hennes 1-månaders bebis ner till mammas lägenhet och röjde. Vi fick mycket gjort och 2 fulla släp gick till till tippen och en del till något loppis i närheten. Vi har dessutom ordnat så att en man kommer och tömmer resten och flyttstädar när lägenheten är såld. Det han kan sälja säljer han, en del kommer gå till loppis och en del till tippen, men han tar hand om det, skönt. Nästa gång vi åker ner är det dags för begravning och då åker vi naturligtvis hela familjen.
Jag flög hem i fredagskväll och i lördags var det dags för det årliga dinnersafari. Det var lika kul som vanligt, men då var nykter åkte jag och hämtade Emilia efter efterrätten.
Emilia hade feber i söndags och var ganska gnällig och Vincent verkade inte vara på topp heller så idag har jag varit hemma med de två huliganerna och det är ju inte så lugnt det heller. Nu hoppas jag på att veckan går i ett lugnare tempo.
Lite bilder från veckorna som varit
Livet går vidare
För snart ett år sedan fick vi reda på att hon hade cancer, i höstas strålades hon intensivt och de trodde att prognoserna var goda. I januari visade det sig att den hade spridit sig och att det inte gick göra något åt den utan det var bara smärtlindring som återstod. Vi tror att det ändå blev ett relativt bra slut då hon fick vara hemma med sina djur och fortfarande klara sig själv.
Jag och min syster åkte ner i torsdag och har tagit tag i mycket av det praktiska. Både det praktiska och barnen gör att det känns lättare, livet går vidare. Vi har inte berättat något för barnen än, för Emilias del spelar det väl inte så stor roll men Vincent förstår ju en del. Vi fundera på hur vi ska berätta det för att de ska förstå.
Saknar mamma otroligt.
Liten utflykten, ultraljud mm
I tisdag var vi på ultraljud och fick oss en ordentligt titt på den lilla smurfen där inne. Läpparna, händer, ögon, ögonlock och en massa annat peckades ut av barnmorskan. Allt såg bra och BF flyttdes några dagar till den 28/8.
Jag har varit mer glömsk än vanligt denna vecka bland annat glömt en TENS efter vattengympan (har tyvärr inte kommit till rätta än) som jag fått låna, glömt plånbok när man saknar lunch och dessutom ska handla och bara idag har jag glömt bort att jag skulle klippa Jocke 2 gånger. Hoppas minnet blir bättre till kommande vecka.
Lillsnuttan vill ha luvtröja och keps som stroebror
Påsk
Annars hoppas jag det blir en lugn och trevlig helg med mindre foglossning än idag, hade nästan börjat tro att det nog inte skulle bli så illa denna gång, men jag får nog tänka om. På tisdag är det dags för ultraljud och jag har då nästan gått halva tiden.
Emilia gilla att måla
sjunga
Påskpyssel ala Jocke och Vincent
En tjock mamma
Glad Påsk!
Det blir inte alltid som man tänkt sig
Idag vaknade man upp till ett snöfall och det var vitt på marken. Vincent blev jätteglad och ville gå ut direkt och leka. Trots att jag inte kände samma entusiasm över snön var det bara att klä på sig efter frukost och gå ut.
För att känna lite värmen blir det lite mindre snöiga bilder
Lite blider som fanns i kameran
Hos mamma
Vardagen rullar på så hemskt fort och jag är helt färdig och går och lägger mig när barnen har somnat. Vilken toppen sambo man är. Magen växer och foglossningen blir värre så det väl som vilken graviditet som helst.
Trots att det bara har gått en dag saknar jag mina små.
Från när hela familjen var nere
Almedalen i söndags
Musik
Långt kvar
I duschen efter vattengympan för gravid slog det mig idag att alla som går där nu kommer en efter en droppa av och jag kommer vara kvar. Det känns så långt kvar tills det är dags, slutet på augusti. Kan vara så att det kändes extra dystert eftersom foglossningen verkligen känns idag, men det är väl bara att bita ihop.
Det blir inte alltid som man tänkt sig
Tanken var att vi i onsdag (jag och barnen) skulle tagit båten till Stockholm för attt möta upp Jocke, som varit i Eskilstuna med jobbet sedan i tisdags, för att sedan på torsdagen köra ner till mamma i skåne. Men så blev det inte riktigt. I mådags fick jag hämta Vincent som hade feber men tänkte att den skulle nog vara borta innan helgen. I tisdags ringde de från dagis (Emilia fick gå ändå för att inte vara borta för mycket nu i början) och sa ett Emilia var kass i magen och det var bara att hämta henne. 48 timmar ska ju tjejen vara symtomfri innan det kan bli dagis och vi som skulle på dop på lördagen tog efter mycket om och men beslutet att vi stannar hemma. Med facit i hand var det nog bra för Emilia är fortfarande inte helt bra i magen annars är hon tjejen på topp som äter som en häst och är glad så det märks inte på henne.
Igår hade Vincent sin feberfria dag och idag fick han åka till dagis, medan jag och Emilia stannar hemma. Hoppas lilltjejen blir frisk över helgen.
Emilia har en otroligt stark vilja efter det hon vill ha. Nu har kommit på att hon alltid vill äta/dricka det man själv har, vilket gör att hon skriker efter min kaffekopp bland annat. När hon inte får som hon vill vid matbordet kastar hon maten på golvet. Tur att hon är söt.
Själv började jag på vattengympan för gravid med foglossning förra veckan och det är lika skönt denna gång.
Så var det dags igen
Att vara gravid är jag inget bra på och foglossningen har redan gjort sin entré.
Dagens fråga från ett barn på dagis när jag hämtade Vincent och Emilia:
Barnet: Varför är du lite tjock?
Jag: Vad tror du det beror på?
Barnet: Jag tror du har en bebis i magen
Jag: Det är helt rätt
Tror inte mina egna barn hörde på, för jag hade inte tänkt att berätta för dem riktigt än.
Ett litet tag fanns det snö
Vilken resa!
Vistelse hos mamma var annars lugn och jag fick i alla fall sova en natt utan väckarklocka.
Igår var det då dags att be ge sig mot båten igen. Vädret var kanonfint sol och klarblå himmel. Resan till Kalmar gick hur bra som helst och i god tid lämnade jag in hyrbilen. Ringde en taxi för att ta mig vidare, växeln hade stora problem att veta var jag var och naturligtvis körde taxin till fel plats. Chaffisen hade ingen riktig koll på vart jag skulle och verkade inte ha GPS heller, men jag kom i alla fall fram till verkstaden och kunde hämta ut min bil. Eftersom jag hade gott om tid så blev det en liten tripp till Ikea. Jag strövade runt i lugn och ro utan tidspress och när jag kände mig redo att åka gick jag ut. Döm om min förvåning att det fina vädret hade förbytts mot snöstorm. Det blev en sakta resa mot båten då väglaget inte var det bästa. Jag kände på mig att båtresan inte skulle bli någon rolig en och förberedde mig på det. Jag tror det är den värsta båtresan jag gjort, blåste 19-23 m/s, och jag kunde inte slappna av ett dugg. Efter en riktigt gungig färd väntade bara de sista 2 milen innan jag var hemma och denna natt var de glashala och det blåste en hel del, så det var inte att slappna av nu heller. Väl hemma stupade jag i säng och var väldigt glad att äntligen vara hemma igen.
Imorse väckte Vincent mig med orden: "Vad jag har saknat dig, mamma!"
Hyrbilen var inte så dum den
Vad är det med mig och overaller?
Imorgon är det dags för lilltjejen att börja dagis, känns nervöst. Hon är ju så liten känns det som. Skönt att Jocke tar inskolningen denna gång för hon är ganska mammig.
Äter yoggi själv
Stor tjej nu som ska gå på dagis
Veckan som gått
Vi firade nyår med Annelie, Jocke, Stella och Dante och det var riktigt mysigt med mannen som stod för den underbara menyn, räksoppa, oxfilé med pepparsås och till efterrätt hemmagjord sorbe från glassmaskinen Jocke fick i julklapp. Himmelskt gott.
Nu i veckan har jag och barnen varit på myllan en del, hunnit med en sväng på stan med Annelie och Stella utan barn, mumsat lite tårta och myst med familjen.
Vincent har sedan vi kom hem från Stockholm haft kalsonger när vi är hemma och det går jättebra, en olycka bara, och att kissa på pottan är inget problem. Det går framåt.
Ikväll är Jocke på bal och Vincent hos Helena och Peter. Det är bara Emilia och jag hemma och lilltjejen har nästan 40-graders feber och somnade som sött kvart över 6, så nu sitter jag här själv och ska gå igenom lite foto som ska skickas för framkallning.